De senaste två dagarna har varit jävliga! Eller tre igentligen.

I lördags var det kul, då var jag hemma hos en av mina brudar och myste. Söndagen vaknade jag upp och var riktigt trött och grinig. Jag gav med mig och åkte med mamma och bror ner till för att fira morsdag. Det var typ trevligt, men jag var så trött och irriterad så när vi kom hem somnade jag kl 7 på kvällen och vaknade vid 2 tiden på natten. Kl 6 när jag inte lyckats somna om så cyklade jag lite. Sen somnade jag och vaknade precis när mitt boendestöd kom.

På kvällen när morsan kom hem började hon tjöta på mig för att jag tog 1 cigg. Hon har inte nån rätt att ens kommentera det. Jag var ju redan irriterad och det blev bara värre av det. Imorse när jag vaknade var det första jag hörde "du sköter ju inte dina rutiner, du ska inte röka, har du hittat nån lägenhet ännu" och sen drog hon igen dörren. Orkar fan inte bo där, har inga pengar att ta mig någonstanns och brossan vill inte ta emot mig. Så nu sitter jag ute i skogen och reflekterar. Tar en paus under min cykeltur.

Får väll se hur detta löser sig...

I fredags åkte jag hem till farsan för att hjälpa honom att bygga ett tak till deras uteplats. Rätt gött att vara helt ensam med farsan, det verkade även som att han tyckte det för han sa ofta att det var tur att jag var där och att han har sån duktig dotter. Kännes gött å höra. Sov där från fredag till söndag. Vi hann även med att kolla när minsting brossan spelade match. Sen grillade vi två gånger och cyklade till Klädkällaren. Som tack för hjälpen fick jag 500 spänn och en cykel. För pengarna köpte jag hårfärg. Nu har jag mörklila hår igen.

På söndagen åkte jag hem. Var tvungen att åka hem för att hämta lite grejer för en musikvideo inspelning till Eldrimners låt "Undergången". På måndag morgon åkte jag till läkaren och sedan direkt till en av mina brudar. Har inte träffat henne sedan jag blev inlagd i slutet på mars. Det är en lång tid och jag hade saknat henne och hennes lille gangster som fan! Var jättekul att träffa dom igen. Jag och sonen lekte med bilar och även i barnbassängen på altanen. Jag trode att jag skulle bli pisseblöt men gangstern är sån gentleman så jag klarade mig.

Vid 16 tiden började jag gå de 2,5 kilometrarna till mitt gamla teaterställe där videon skulle spelas in. Sååå kul att komma tillbaka igen då jag inte varit där på flera år.

Genomgången av musikvideon gjordes. Bandet är min brors och mina gemensamma vänner, ett par av dom har jag kännt i 19 år. Så kul att se att det börjar hända grejer. Regissören/fotografen var trummisen från bandet Engel genom hans produktionsbolag OJ media. Han pitchade storyn och gick igenom manuset. Riktigt roligt! Min roll var morsan som blev misshandlad och våldtagen av sin man och son. Inspelningen började på tisdag. Jag var så jävla nervös, skulle skrika massa och flaxa runt. Har aldrig spelat en sån roll men det gick bra. När jag satte igång med mitt ändrades hela stämmningen i rummet till "WTF, detta hade vi inte förväntat oss" Kändes riktigt bra att kunna förvåna folk, och även mig själv, visste inte att jag hade den kapaciteten inom mig. Var en bra "rening" av själen att få skrika så mycket. Och make up artisten pratade en del om hur det skar i hjärtat när jag skrek och att hon och fotografen gett varanda OMG blickar när jag började skrika.

På onsdagen filmades den roligaste scenen då min "son" skulle krasha hela rummet, speglar, vaser, byrån. Jag satt typ 1 meter i från allt och skulle spela rädd i sängen. Jag behövde inte spela för jag var rädd på riktigt, det flög glasbitar överallt. Ingen fick nån skada men man fick lite splitter på sig.

Efter inspelningen var klar så firade vi en av gitarristerna med tårta och whiskey. Jag blev ganska full och jag var den enda förutom bandet som stannade kvar och städade.

Idag har jag varit riktigt seg, ont i hela kroppen efter allt slit. Har för det mesta sovit men jag lyckades ta mig ut på en liten cykeltur också! :)

I natt, för första gången på 2-3 år drömde jag två bra drömmar. Inga mardrömmar alls! Så underbart. Fast jag blev lite ledsen när jag vaknade för jag hade verkligen velar att drömmarna var på riktigt.

Första drömmen handlade om att jag var inlagd igen och att jag fick 100 000 kr i kompensation för någonting. Det innebar att jag kunde betala av alla mina skulder. Den andra drömmen handlade om att farsan hämtade mig från sjukhuset, han hade en asball bil och många andra på vägarna hade också riktigt balla bilar. En av bilarna hade motorn på bagageluckan och även ett riktigt fett ljudsystem. Musiken hördes överallt och farsan blev arg. Farsan tar sats och prejar av den bilen av vägen. Ingen skadades men det kändes bra att farsan fanns där för mig.

Om jag skulle tolka dessa drömmar själv så skulle jag säga så här:

- Få pengar - har fått godkännt från socialen och kan känna att det blir lite mer stabilare rent ekonomiskt

- Coola bilar - pratade med mitt kk igår om cruisingen i Kungälv och även bilutställningarna på Tjölöholms slott.

- Farsan - han har visat det senaste att han finns där för mig även om han inte kan greppa min situation helt och hållet. Samt att han kanske förstår att jag behöver lugn och ro omkring mig.

Vaknade ändå jättetrött idag, det kan bero på att jag var ute och cyklade igår samt att jag tog en promenad på en timma med mormors hund. Jätteskönt verkligen att vara ute så mycket men oj va trött jag blev. Jag har också börjat uppskatta mig själv mer. Att få ta sig vart som helst utan att ta hänsyn till någon annan är en skön känsla. Och jag slipper besvikelsen när en partner inte vill vara med eller ångrar sig i sista sekund.

Min duktighet håller i sig! Idag har jag tvättat i 4 timmar, lagat mat, ätit lunch och middag, vart hos mormor och skrivit ut papper, tagit en promenad ner till mammas jobb för att hämta papper och (!) kunnat hantera en motgång utan att bryta ihop. Jag är helt slutkörd just nu men är nöjd över dagen. Imorgon väntar tandläkare och besök hos socialen.

Nu ska jag fortsätta njuta av min oboy drink :)

Idag har jag varit hos min sjuksyrra, första gången sedan innan jag blev inlaggd. Vi pratade om allt praktisk som lägenhet, socialen, boendestöd, vårdplanering samt anmälan mot idiotläkaren på psykakuten, hon som hellre ville ha rast än att hjälpa mig. Så det kommer bli en avvikelserapport från min läkare och jag ska skicka en anmälan via patientnämnden eller nåt.

Efter mötet tänkte jag att det var lika bra att ta min förmiddags promenad, så jag gick från Kungsgatan upp till Valand för att käka lunch, sen vidare igenom Vasa allén upp till Skansen krona. Därifrån gick jag genom Haga och bort till Järntorget där jag hoppade på vagnen hem. Total tid ca 1 timma. Känner mig duktig! Och jag börjar uppskatta mitt egna sällskap mer och mer. Har börjat inse att man inte behöver en partner för att vara lycklig. I stället kan man nöja sig med sitt egna sällskap som aldrig bitchar och en KK så man får knullat ibland. Behöver ingen man för att sätta upp hyllor eller fixa tekniska grejer för det kan jag själv! Så det så!