Som sagt så har jag kännt mig otroligt ensam det senaste. Funderade på att ta bort föregående inlägg, men jag ångrade mig, detta är min sanning, detta är hur jag är, jag kan inte bara radera det.

 

Hur som, det senaste har varit som en berg och dalbana men mest nedstämt. Eller rättare sagt funderingar på att antingen prostituera mig eller ta livet av mig. Anledning till detta är alla avslag från soc, dålig självkänsla, ensamhet och desperation. Jag har inga pengar, jag kan inte betala för mig, jag har dessutom ingen förmåga att försörja mig. Jag sitter i skiten helt enkelt. Jag har haft väldigt svårt att se nåt ljus i detta överhuvudtaget. Min förhoppning på att få lite perspektiv på saker och ting genom ett samarbete och stöttning blev inställt vilket inte gjorde saken bättre. Kände mig mer utblottad än någonsin. Men sånna saker händer och det är bara att arbeta vidare.

 

Jag har också haft viktiga möten med försäkringskassan som jag inte klarat av att gå på. Som tur är verkar min handläggare väldigt förstående och bokade in ett möte med min läkare och sjuksyster ist. Jag måste givetvis vara närvarande, men det känns ändå bättre att åka dit jag brukar vara än att åka till ett helt nytt ställe.

 

Men en sak jag lyckats med är att träffa kuratorn på mottagningen som hjälpte mig att söka fonder som ger ut engångsbelopp till sjukskrivna i nöd. Så om jag blir godkännd kan jag få max 9000 kr i en klump summa, troligtvis blir det mindre. Och med min otur lär jag inte få nåt alls. Men om ca 1-2 månader kan jag söka till soc igen. Så det är väll bra...

 

Nu när jag sitter här och reflekterar så ser jag lite klarare och lite ljusare, men helvete, när ska detta ta slut? Jag är inne på min 10 månad som sjukskriven och det har inte blivit jättemycket bättre direkt. Klart det blivit bättre, men inte så mycket som jag hade velat. Mina förhoppningar var ju att hoppa på plugget i vår igen, men som det känns nu så är det en omöjlighet. Och det suger. Va fan ska jag göra när jag är utförsäkrad om 3 mån? Men det är inget problem jag behöver ta itu med just nu så jag lägger det åt sidan för tillfället.

 

Idag ska jag iaf unna mig en go kebabtallrik, de är jag värd. Och pengarna har jag fått från kära mormor för att jag hade hennes hundar i natt :)

 

Livet suger, men snart borde väll utlösningen komma. Oj, jag menar upplösningen ;)