Äntligen

Shit, de senaste dagarna har vart underbara! Har gjort allt som jag behöver göra, dvs. ätit regelbundet, skött min hygien ink. tänderna, aktiverat mig, somnat och vaknat i tid samt fixat massa papper som behövs till soc och diverse fonder som jag ska söka. Det enda som vart dåligt är hur jag sover när jag sover. Har vaknat flera gånger på nätterna och mardrömmarna fortsätter. Men jag fick reda på idag att jag drömmt en sanndröm också, det var längesedan. :)
 
Ok, om vi ska ta allt från start så började allt med sömnen, den liksom bara föll på plats. Och med det och solen fick jag lite mer energi som gjort att jag orkat och framför allt velat göra saker. Så det jag gjort de senaste dagarna är att jobbat på min döskalle och den är nog klar nu :) Jag har inte suttit framför tvn på dagen. Har lagat mat utan att ens tänka på det. Sjukt! Blev helt shockad när jag insåg vad jag höll på med. Inga jobbiga känslor eller ångest eller så.
 
Men idag har nog varit den bästa dagen. Vaknade trött som tusan och fick en telefon slängd på mig det första som hände. Sen myste jag med mormors hundar samtidigt som jag kollade runt på massa fonder (har nu insett att jag inte hade behövt betala 250 spänn för att få reda på vilka fonder som passade mig bäst då det visade sig att bara 7 av 24 passade och det fanns sidor på nätet med GRATIS information)
 
Hittade en del fonder som jag skickade efter ansökningsblankett, skrev ut en blankett och fyllde i. Åkte till min sjuksyrra och snackade. Hon tycker det rullar på och påminnde mig om vart jag var för 1 år sedan... Jävlar vad långt jag kommit. Vi båda är dock oroliga att denna glädjen kommer slå över till en hypomani när våren kommer igång på riktigt. Kan inte hantera alla glada känslor. Men vi får helt enkelt vänta och se. Och jag kommer troligtvis snart få en remiss till ett sömnlabb så dom kan kolla ordentligt hur jag sover och vad vi kan göra för att det ska bli bättre.
 
Det BÄSTA av allt på dagen var jag jag fick reda på att jag blev beviljad yttligare 4000 spänn från en annan fond. Så hitills har jag lyckats skramla ihop 7000 spänn med hjälp av kuratorn på mottagningen. Puh, det känns såååå skönt. Sen gick jag och firade med en Big Mac & Co på Donken. Åt, helt själv, ingen ångest, inget krångel med magen, ingen yrsel/tunnelseende. Fy fan va gött. Även om detta kanske bara är en enda dag så tänker jag se tillbaka på denna dag och minnas den som första dagen på resten av mitt liv. För nu börjar det på nytt (förhoppningsvis)
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bipopulärt

Denna bloggen handlar om mig, min sjukdom och mina hinder genom livet. Kanske en och annan nageldesign också...

RSS 2.0