Dröm om X och dödsångest

Tänkte fortsätta på det här med drömmar. Orkade inte ta alla detaljer sist, men jag kan berätta om nattens dröm/drömmar.
 
Ok då tar vi i natt, Först kommer jag ihåg att någon, ev mitt första ex, sjunger på Kicka-Poo, sen inser jag att det är jag som hör det på riktigt i mina hörlurar och jag vaknar till lite men somnar snabbt.
 
Men sen blir det koko! Jag är någonstanns, i ett hus med pappa, mina bröder och mitt första ex. Exet får bli X helt enkelt. X hade skaffat massa tatueringar, fula men ändå tatueringar. Han verkar jättenedstämd och vi pratar lite. Han är hal som en ål i beteendet med lyckas ändå få ur honom att det inte är så bra med tjejen. Jag blir lite glad så där.
 
Sen ska vi in till centrum och då är mamma och en tjejkompis med. Mamma ska sticka iväg och bada och jag och kompisen ska nån annanstanns. Mamma bara går och vi vinkar hej då till varandra. Sedan under resten av sömnen får jag världens dödsångest av att jag tror hon drunknat och dött eftersom hon var ensam. Får även dödsångest av att jag inte sa hej då ordentligt. Vaknade upp flera gånger av att jag inte ville att det skulle vara sant, men det kändes ändå som att det var sant. Drömmen fortsätter under ångestliknande former.
 
Nu är jag ensam på en stor båt, X är också där, men jag vill inte störa så jag går förbi och sätter mig på andra sidan båten. Då kommer det fram en skitsnygg tjej med världens snyggaste rumpa som ber mig följa med. Jag blir riktigt glad och följer med. Säger till henne att hennes rumpa är fantastisk och frågar vad det är hon vill. Hon säger bara att jag ska få bevis på hur äkta personkemi ser ut. Då tänker jag genast att hon ska fixa ihop mig med X för dom satt nära varandra. Men ne, då ska hon visa upp sin vän och hennes kille. Jag fattade inte vad dom ville med mig att göra. Och det framkom inte i drömmen heller.
 
När vi åkt färdigt med båten går jag och X av samtidigt, säger typ hej då och han rusar iväg till vagnen in till stan. Jag gick med lugna steg till min vagn moch det visade sig vara samma vagn. Jag går förbi honom och hälsar. Sätter mig en bit bort med min tjejkompis och tvingar henne att ringa till mamma för att se om hon är hemma eller om hon lever överhuvudtaget. Jag har sån ångest nu att jag bara gråter och skriker om vart annat. Mamma svarar och hon låter pigg som vanligt. Ok, det är lugnt. Vagnen börjar rulla och den kör utanför spåret, svänger runt tillbaka till hållplatsen, men först kör vagnen typ off road på en byggarbetsplats där vi kör över diverse gupp. Sen hamnar vi rätt på spåret igen. Sen tror jag att det var slut.
 
Vaknade upp med värk i hela kroppen och trött precis som att jag inte sovit på hela natten. Det finns en till dröm, men den tar jag vid ett senare tillfälle.
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bipopulärt

Denna bloggen handlar om mig, min sjukdom och mina hinder genom livet. Kanske en och annan nageldesign också...

RSS 2.0