I fredags träffade jag min gamle arbetskollega J. Vi var jättebra vänner, men, exmaken tyckte inte om honom. J var vid detta tillfället bög och då tänkte jag att det var lugnt. Men det var det tydligen inte. Massa saker hände på jobbet och med exmaken och allt var kaos så jag avbröt vänskapen med J. Jag tyckte jag behandlade honom väldigt illa fram tills vi båda slutade, han förtjänade inte att bli dåligt behandlad av någon!

 

Nu, 4 år senare började jag snacka lite med Js bror på nätet och kom då att tänka på J. Kom på att jag inte har någon diktator som bestämer vem jag ska prata eller umgås med, så jag hörde av mig till J på torsdagen och på fredagen träffades vi!

 

När jag såg honom blev jag jätteglad! Kramade om honom och vi satte oss och tog varsin öl. Jag började att be om ursäkt och förklarade läget. Han ryckte typ på axlarna och sa att allt var lugnt. Han har lagt det bakom sig. Han trodde att det har varit värre för mig än för honom. Det tror jag med. Så skönt att få be om ursäkt! Sen började vi snacka sex och allt var som vanligt :) Men det bästa var när han kollade mig i ögonen på bara det sättet han kan och säger "Det känns som det var igår" Dessa 4 åren har varit som en natt i våran vänskap och nu har vi funnit varandra igen. Underbart! Så, suck it exmake!

 

Jag blev lite rund under fötterna under vårat möte och jag åkte hem till en nära vän för att ha filmkväll. Det blev Jag asfull på en pilatesboll... Katastrof. Hehe, tjejerna skulle stanna hemma men jag var på g så jag gick ut själv. Hängde på det vanliga stället och var totalt shitfaced. Snackade med massa folk, som troligtvis tyckte jag var dum i huvudet eftersom alla drog iväg... hehehe. Hur som, när stället stängde så träffar jag en rysk matematiker/fysiker som jag gick vidare med. Vi hade väldigt kul, men han ville ju bara en sak. Jag jävlades jättemycket med honom men han gav sig inte. Det slutade med att vi hamnade hos honom och tyvärr hade "sex". Jag ville men ändå inte. Vet inte om jag var redo, men det var skönt att få uppmärksamhet.

 

Dagen efter jag jag helt mörbultad, var inte direkt bakfull, troligtvis inte ens nykter heller fören senare på dagen. Men ångesten över att jag tappat kontrollen och kanske tagit beslut som jag inte tagit annars. Och ångest för att jag bränt pengar som jag egentligen ska lägga på något annat. Samtidigt så har jag levt ett helvete det senaste och jag förtjänar att ha kul!

 

I morgon ska jag träffa en kille och ta en öl med honom, får se vad som händer. Shit, behöver verkligen närhet och uppmärksamhet. Undra om det någonsin kommer lägga sig? Eller är jag en evigt dömd förhållande tjej?